Det är med stor tomhet i hjärtat som jag vill tala om att min älskade mamma slutade sina dagar på jorden på juldagens kväll.
Jag var med min mamma det sista två dygnen och fick chans att ta farväl och berätta hur mycket jag älskar henne och vad hon betytt för mig. Jag är evigt tacksam att jag fick den chansen. Allt för många gånger hör jag att nära och kära dör plötsligt och denna helg förstod jag ännu mer hur viktigt det är att inte vara ovän eller att verkligen tala om för de som finns runt en att visa och tala om hur mycket de betyder och att man älskar dem.
Jag är visserligen i vården och möter dödet titt som tätt men efter detta hoppas jag att der inte kommer att finnas någon i min närhet som kommer att gå bort i ensamhet. Det är SÅ viktigt att det finns någon där och håller en i handen, stryker en över håret och att ha någon som sitter och pratar med den som skall lämna jordelivet. Ingen skall behöva dö ensam. Bara så ni vet.
Älska dem som finns i din närhet även de som inte är som du. Även olikheter har sin tjusning. OCH DU! Du kanske lär dej nått nytt :-). ????